Den irländska arkitekten Addie Murphy, 38, är en avlägsen släkting. Hennes liv befinner sig i en nedåtgående spiral. Hon är arbetslös och tillbringar dagarna med att ta hand om sin far och gå långa strandpromenader med sin hund. När hon möter Bruno förstår hon att den här relationen kommer att förändra hennes liv för alltid.
Omdöme
Jag tycker att den var okej.
Det hände egentligen inte så mycket i boken fören i slutet då något händer som vänder upp och ner på Addies och hennes närmastes tillvaro.
Jag fattade inte direkt tycke för någon av karaktärerna, jag tycker inte att man fick lära känna dem så mycket. De känns mer som ytligt bekanta, eller något. Det gjordes väl ett försök till bakgrundsinformation när Addie och Bruno är ute och träffar några släktingar för att Bruno vill veta mer om sin familj men Addie är väldigt motsträvig och har ingen kontakt med sin bakgrund.
Det som driver boken och håller kvar något slags intresse hos mig är frågan om varför Addies far är så angelägen om att hemlighålla sitt ursprung och hålla sig borta från sina släktingar.
Språket var väl bra inte direkt utmärkande det heller. Det flyter på bra och den är lätt att läsa.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer.
Slutet var bra, resten var okej, men den föll inte mig i smaken riktigt.
Originaltitel: This is how it ends
Antal sidor: 333
Förlag: Bazar (rec.ex.)
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Det är en blöt måndag morgon mitt i hösten när Bruno Boylan till slut satte sin fot på förfädernas mark.
Betyg: 3
Köp den här: Adlibris, Bokus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar