09 december 2014

Recension - Sonen av Jo Nesbø

Sonny Lofthus är professionell syndabock. Han erkänner andras brott och sonar deras fängelsestraff mot dagliga heroindoser.

Hans liv raserade samman under tonåren när hans far - en av de bästa brottsutredarna någonsin - sköt sig själv till döds. Fadern efterlämnade ett brev där han erkände att han var i händerna på den värsta sortens människor.

Efter att ha suttit i Norges mest flyktsäkra fängelser i tolv år får Sonny höra något som förändrar allt. Han rymmer. Och han har mycket att hämnas.


Omdöme
Sonen är en riktig bladvändare. Det händer något hela tiden vilket gör att boken är helt omöjlig att lägga ifrån sig.

Jag tycker dock att det blev lite rörigt ibland med alla karaktärer, man får ofta följa flera olika karaktärer i samma kapitel och ibland är det en karaktär som bara skymtar förbi. Men oftast följer man Sonny (sonen), Martha som äger ett gästhem och kommissarie Simon Kefas.

Det som driver berättelsen framåt är mysteriet kring vem mullvaden inom polisen var och jag hade verkligen ingen aning om vem det kunde vara, mot slutet hade jag mina aningar men jag blev ändå överraskad.

Boken är absolut värd att läsas.

Orginaltitel: Sønnen
Antal sidor: 540
Förlag: Pirat förlaget
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Rover glodde ner i det vitmålade stengolvet i den elva kvadratmeter stora, avlånga fängelsecellen.
Betyg: 4

Köp den här: Adlibris, Bokus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar