Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju. Nombeko Mayeki var analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet, till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad.
Omdöme
Jag hade ganska höga förväntningar på den här boken eftersom jag älskade Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, men den levde inte riktigt upp till förväntningarna. Jag hade väldigt svårt för att komma in i boken och jag tyckte att den stundtals var rörig. Det blev så mycket att hålla reda på ibland. Den blev stundtals långtråkig och väldigt förutsägbar. Jag hade förväntat mig att den skulle bjuda på mer överraskningar.
Men jag gillar hans sätt att skriva på och den var ändå helt okej. Jag tror att man gillar den mer om man inte har läst hundraåringen före för den är så mycket bättre tycker jag.
Gillar du humoristiska lite galna böcker tycker jag absolut du ska ge boken en chans.
Antal sidor: 415
Förlag: Piratförlaget
Utgivnings år: 2013
Första meningen: På sätt och vis var de lyckligt lottade, latrintömmarna i Sydafrikas största kåkstad. De hade ju både arbete och tak över huvudet.
Betyg: 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar