Jag tyckte den här boken var fruktansvärt tråkig. Det hände ingenting. Det var ungefär som att läsa om en 40 års kris. Den fångade helt enkelt inte mitt intresse över huvud taget.
Den handlar om en kvinna i 40 års åldern som vill ha barn. Hon bor ihop med sin kille som hon varit tillsammans med sedan de gick på universitetet tillsammans i Uppsala på samhällsvetarprogramet. Hon hittar bokstäver i sina fräknar och känner att et är hennes "uppdrag" att lista ut vad de betyder. Hon blir vän med grannen som bor ovanför, när de upptäcker att de delar längtan efter barn.
Fräknarna och orden hon hittar i dem förändrar hennes liv.
Den är skriven i korta kapitel och har några tillbaka blickar till tiden på Uppsala universitet lite då och då. Det känns lite som att läsa om en vanlig persons vardag. Måste tillägga att det här är Sofia Hallbergs debutroman.
Gillar man att läsa en bok som inte kräver så mycket uppmärksamhet och som inte är svår att lägga ifrån sig är det här boken man ska välja. Kanske läsa den på toaletten?
Antal sidor: 364
Förlag: Damm förlag
Utgivnings år: 2012
Första meningen: Jag sitter på den svarta pinnstolen Lilla Åland och tittar ut genom fönstret som så många andra kvällar.
Betyg: 2/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar