Recension - Ensamfjäril av Gabriella Ullberg Westin

Det är julafton och ett våldsamt snöoväder lamslår Hudiksvall. På eftermiddagen nås Polisen av ett larm. Henna Pedersen, gift med Sveriges bästa fotbollsspelare, har hittats ihjälskjuten i hemmet med parets två små barn som enda vittnen. Familjen har just återvänt till Sverige efter många år i Italien.

Den hemvändande polisen Johan Rokka får brottsutredningen på sitt bord. De enda trådarna värda att följa upp är ett läderband som offret hade runt halsen och ett okänt telefonnummer i hennes mobiltelefon. I ett försök att få fram mer om offrets tidigare liv åker Rokka till Italien. Ju mer han nystar i brottet desto säkrare blir han på att fotbollsspelaren döljer något avgörande, och att han egentligen inte kände sin fru.

Under tiden dras Rokka dessutom in i en erotisk affär med den förföriska dottern till en barndomsvän. När ytterligare ett kallblodigt mord sker inser Rokka att hans jobb och förflutna obönhörligen kommer att flätas samman.

Omdöme
En otroligt spännande bok.

Jag gillade det mesta med den här boken. Framför allt att den utspelar sig i en liten stad och att poliserna har någon sorts relation med offren och de misstänkta. Det gör den på något sätt mer spännande. Man vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till situationen.

Jag hade ingen aning om vem gärningsmannen var. Hon lägger hela tiden ut små sammanträffanden, eller vad man ska säga, som gör att misstankarna riktas mot en person men sedan kommer något som gör att man misstänker någon annan.

Språket var bra, liksom karaktärerna. Det var ganska många olika karaktärer som man fick veta ganska mycket om, väldigt bra karaktärsuppbyggnad.

En väldigt bra bok. Rekommenderar till alla som gillar kriminalromaner.

Antal sidor: 274
Förlag: Hoi (rec.ex.)
Utgivningsår: 2014
Första meningen: Det var på en skitig jävla åker det hela började.
Betyg: 4

Köp den här: Bokus, Adlibris