Hanna flyr Stockholm och sitt reklamjobb efter en smärtsam kärlekshistoria med kollegan Henrik. I hopp om att glömma honom och äntligen kunna blåsa liv i sina slumrande konstnärsdrömmar åker hon till Gärningsberg, sin jämtländska hemby, och flyttar in i den släktgård som hennes pappa tvingats lämna flera decennier tidigare.
Men vad var det egentligen som hände där i huset? Vem var hennes farbror Åke, som tog livet av sig hemma i köket? Var finns Sigrid, den farmor Hanna alltid fruktat och aldrig lärt känna, hon som lämnat trasiga människor bakom sig och vars hela liv handlat om gården? I mötet med familjen och dess historia väcks nya frågor till liv inom Hanna: vad händer när man förlorar sig själv? Och hur långt räcker egentligen kärlek?
Omdöme
Då tänker jag på Sigrid var jätte vackert skriven men jag tycker att det stundtals blev hackigt och trögläst med alla upprepningar. Jag tycker även att handlingen kom bort lite i språket, som om man fokuserat så mycket på att skriva vackert så man glömde bort handlingen lite.
Karaktärerna var ganska ytliga, det kändes inte som att jag lärde känna dem riktigt. Jag hade velat haft lite mer djup i karaktärerna.
Jag tycker att den är läsvärd men den hade kunnat vara bättre.
Antal sidor: 255
Förlag: Bonnierförlagen
Utgivnings år: 2013
Första meningen: "Ju mer man älskar dem, desto svagare blir de."
Betyg: 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar